Älskade höjder!

Gårdagen var inte bara en vanlig onsdag, utan en de bästa dagarna i mitt liv än så länge!
Ooooh ni som inte vet, undrar ju självklart varför? 
Jooo jag hoppade fallskärm och bungyjump! 
Fallskärm är något av en flickdröm för mig, och att nu ha gjort de känns helt ofattbart! Bungy är också nått som jag alltid velat göra och är sjukt stolt över mig själv så här i efterhand, att jag verkligen gjorde de!! 

Vi steg upp vid 6 på morgonen för de skulle komma och hämta upp mig vid 7 utanför hostlet! Kvart i stod vi där, jag helt uppskruvad och lycklig!
Väl framme på flygfältet så fick vi kolla på en instruktionsvideo, och efter det så blev jojo skjutsad till platsen där vi skulle landa och för mig var det bara att sätta sig i flygplanet!
Vi blev tilldelade en instruktör var som skulle hoppa med oss, jag fick en jätte go gubbe md 10 årserfarnhet i bagaget! Vilket var väldigt lättande!
När vi alla i gruppen 8-10 pers + instruktörerna satt oss i de lilla flygplanet så fanns det ingen återvändo, och det enda jag tänkte på under de 20 min vi flög innan vi kom upp på rätt höjd (14000 feet vilket är typ 4267 m) var att jag vill bara hoppa nu nu nuuu!
När jag väl hoppade ut från flygplanet så va känslan helt obeskrivlig, kände mig så lycklig och som att inget kunde stoppa mig! 
Det var så sjukt mäktigt att se allt under en, en helt enanstående känsla och att känna en liten bitande kyla var lite ovanligt men rätt skönt! 
Hade nästan velat ha en video på hur jag såg ut i mitt ansikte för de måste fladdrat som rackan! 
Men det var helt galet grymt och är så stolt över mig själv att jag gjorde de!
Vi föll fritt i ca 60 sek innan han vecklade ut fallskärmen och när den vecklades ut så ryckte till lite och vi flög upp en bit, det kittlade riktigt gött i magen! Sedan seglade vi fram i luften och det var hur skönt som helst! Kändes som allt stod stilla och som att vi var där uppe bra mycket längre än va vi var!
Men det var underbart, fick prova på att styra själv och det var sååå grymt! När jag tänker tillbaka på de så känns de så overkligt på sätt och vis! 
Är fruktansvärt glad att jag gjort de och ångrar intede för allt i världen, lätt de bästa jag gjort i mitt liv!
Landningen gick super och väl nere på marken så hade jag så mycket adrenalin i kroppen, var helt hyper, glad och kunde inte förstå att jag verkligen gjort de! 

Nu återstod bara bungyn! 



Jag och jojo roade oss med att handla mat, fönstershoppa, laga mat och sitta vid internet tills klockan 1 då de skulle hämta upp mig!
Dock fick inte jojo hänga med denna gången, men de gick bra ändå! Kom med ett riktigt roligt gäng så de var hur bra som helst!

När vi körde till bungyn så kunde man se den uppe i skogen från vägen, och den var enorm! Hoppet skulle vara på 50 meter ich det är rätt maffigt haha men det skulle bara göras! Jag var dock inte så himla nervös faktiskt, vilket var uber skönt! 
En tjej som heter julie var med och hon var sjukt nervös vilket gjorde mig ganska lugn, och stärkte mig! När vi alla gick upp för trapporna i tornet så var min tanke att jag vill hoppa först, jag måste få hoppa först! :) Blev riktigt taggad nör jag såg andra som hoppade så kunde knappt bärga mig samtidigt som jag började bli en aning bervös!
Väl uppe i tornet så blev jag faktiskt först, vilket va riktigt skönt!
Satte mig på en fyrkantig box, och de som jobbade där nörjade spänna på allt runt vaderna och kameran runt min hand!
Sen var det bara att köra, hoppade ner från boxen och hoppade jämnfota ut på den lilla plattformen och ställa sig med fötterna halvvägs ute!
Utsikten var helt sjukt fin, man kunde i princip se hela cairns och havet! 
Så min tanke nu var att titta ut mot havet och bara ta sats och hoppa! Tänk inte för mycket ich stanna inte upp, och det gjorde jag inte! Räknade till tre, kollade ut över utsikten, blunade och tog sats och hoppade! Resten av resan innehöll skrik, det var en riktigt härlig känsla med mycket pirr i magen och lite skräckblandad! 
Kom på mig själv när jag var halvvägs ned att : Nickolina detta är faktiskt lite läskigt, SKRIK!!!! Haha
När jag väl studsat ner engång och upp igen så var det som att allt släppte och man kunde andas igen! Ooo mitt i allt detta så började jag skratta, antar att de var för alla känslor som bubblade upp! Det var riktigt riktigt grymt, men trodde det skulle vara mer adrenalin i de! Men får helt enkelt testa och hoppa på nått annat vis nån annan gång istället för svanhoppet! Bungy är definitivt nått jag vill göra igen och öven fallskärmshoppning!

Såå sjukt glad över att jag testade på båda, och detta var en liten förtidiga födelsedagspresent till mig själv och det kunde nog inte bli bättre faktiskt :D




Kommentarer
Pappa!!

Va häftigt Nickolina, Saknar dig Kram!!!

2013-11-28 09:25:34
malin

vad roligt :D även om jag ALDRIG skulle utsätta mig för det där xD haha! jag skulle dö på vägen ner ^^

Louise

Så häftigt! Jag hade aldrig vågat :)

2013-11-28 13:34:15
URL: http://louiisea.blogg.se
Mamma

Åhh så härligt att du bara vågade <3

2013-11-28 18:20:41
Viggan

Haha sjukt nicko! Stolt över dig, att du vågade :) rätt avis ändå är jag haha

2013-11-28 21:25:08
Miss Baby Peaches

Du är ju inte klok på en fläck, kvinna! :D

2013-12-03 12:03:36
URL: http://babypeaches.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback