Besviken är verkligen inte någon känsla som är poppis hos mig, troligen inte hos de flesta heller.

Hatar den känslan som sköljer över en när man är missnöjd över något, besviken över någon osv.

För mig är de oftast en blanding av sorg och argsinnhet som infinner sig i min kropp och jag vet inte riktigt om jag ska vara förbannad eller om jag ska sätta mig i ett hörn och börja gråta. Mina humörsvängningar är helt otroliga.

För att jag skriver detta är för att detta är i princip första gången jag är riktigt riktigt tiktigt besviken på en kompis, jag har varit så ledsen men mest förbannad på henne de senaste dagarna, jag har faktiskt inte rikigt vetat vart jag ska ta vägen. För allt agg har bara växt och saker som jag stört mig på har blivit fler och  jag har knappt kunnat kontrollera de.

 

Känner även att denna bild beskriver EXAKT vad jag gör!